|
På kvällen när mörkret lägger sig
Likt ett täcke kring min bädd
När jag inte längre kan värja mig
Från saknaden, längtan
efter Dig.
Då kommer Du till mig.
Jag hör din röst
Jag ser dig för mitt inre.
Jag känner den ömhet, värme,
jag så ofta saknat,
strömma
genom alla mina sinnen.
Du finns här
alldeles nära.
Din kärlek
omsluter hela mig
jag somnar lugnt.
* * * * *
Dina varma, känsliga ögon.
Ditt mjuka leende.
Ditt stora, bullriga skratt
fyller hela mig.
Minnen.
Härliga, kärleksfulla minnen
av Dig.
Tårar faller stilla nedför min kind.
Jag önskar att Du var här,
kunde trösta mig en smula.
Jag hör din viskande röst
- Älskade dotter, Du tänker på mig.
Är Du ledsen?
Jag lutar min kind mot Din skuldra.
Värmen, doften, andetagen.
Ditt hjärtas lugna slag.
Smekningen över mitt hår
är trygga, välkända.
Gemenskapen, närheten.
Den stora kärleken vi känner för varandra.
Du talar till mig.
- Jag ser alla ord Du skriver.
- Jag känner Din längtan efter mig.
Jag älskar dig.
Den största kärleken är den men har till sitt barn.
Jag lämnar Dig inte
Jag känner, förstår att du behöver mig
Lita till Din känsla.
Lita till Din inre övertygelse
att jag inte är borta.
Denna stunden,
den är Din och Min.
Vad någon annan tänker
om det du ser, hör och upplever
har ingen betydelse för oss.
För Du och Jag vet
att inga avstånd finns mellan själars möten.
Allt är bara en illusion.
Till startsidan
|